carolineawesome - Your life is not fulfilled until you live your dream.

In love!

Är totalt såld på ett par jävligt fula, eller enormt awesome skor!

Jobbigt.. Köpa eller inte köpa?

Have2have! Kärlek vid första ögonkastet.

Men vilka ska bli prioriterade först? vaaaaa?

2012-03-21 @ 20:52:39 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

My monday, in the window-corner.

It was warm outside this morning, beautiful weather. Monday morning, just a regular Monday, everyone was quiet and tired. Things went on as usual, until after lunch. I was going to my favorite table to pack. The first thing I did was to look up at the window-corner, went on with work for a few seconds and then looked back. Something was wrong; things weren’t like they’re used to be.

He was gone. His friend, or what to call him, where still there, but he wasn’t. It was awkward. It was not hard for me that he was gone; it just wasn’t fun, little disappointing I guess. Probably he had fallen down on the floor, behind the table, but I didn’t bother to look. Because I know that I wouldn’t pick him up, that would just be disgusting. And what would they others say if I would pick him up and put him back at his spot in the window? I will rather think that he had disappeared, just gone.

The worst thing was, I couldn’t get this of my mind, the many times that I had built up a story of his life in my head. I often wonder what he had done, where he have been and how and why he get to the window, how he died there. Because it looked like he was going somewhere right before he died. It quite sounds like he is my friend, but he’s not. You can’t say he was a living creature, not even a thing. But now, as you may have noticed, he became my inspiration to dream away. I haven’t written in a while, he helped me with that today. I’m thankful for that, it was nice of him.

The fellow next to him I didn’t care about at all. I have tried to build up a story for him to, but I always end up thinking of something else. I’m thinking of throwing the ugly little friend away. He’s just lying there on his back, just looking gray and old. He will just bother me. It will be awfully empty in the corner. Just dusty, no flies left.

It isn’t the first time I write about flies. I really consider them as disgusting animals, as I do for every other insect. They’re flying around your head, just being annoying. But still, in some weird way, I enjoy thinking about their lives, when they’re not around (or dead). I don’t want to know if they maybe just life for a few hours, that will ruin the beauty of my thoughts.

The dead fly, a meaningless thing, my inspiration.

2012-03-12 @ 17:40:34 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Ett smått förvirrande och ganska fucked up inlägg..

Tänkte egentligen skriva om hur jävla förbannad jag blir på folk som tror att dom lever efter att "leva livet" fast dom inte gör det. Sådana som gömmer sig för verkligheten och inte vågar ta en jävla risk för att dom tror att det ska gå åt helvete. Vad fan är det för sjuk idé? Det är ju antingen eller, om konsekvenserna blir kassa så får man ju ta det då. Istället för att behöva gå och undra över vad som egentligen hade hänt om man tog chansen. Antingen så tar man risker och kanske mår kasst som fan ett litet tag efteråt, om det nu inte går som man trott, eller så skiter man i allting och lever sitt vanliga skitliv som man tror är så bra och går och mår halvkasst hela tiden eftersom att man inte kommer någonstans.
Men så kom jag på något mer förvirrande att skriva om, så nu väljer jag det istället -

Har tyckt en längre tid nu att 'lite är bättre än inget alls', även om det innebär lidande av något slag. Jag hade mått bra av det lilla jag skulle få, även om det innebar att jag kom i andra, tredje eller till och med fjärde hand. Eftersom att det lilla jag skulle få gjorde mig lyckligare än någonsin, och det hade det ju varit värt. Ni vet, lycklig som tusan vissa gånger och kanske till och med deprimerad de andra tillfällena. Hellre det än att bara vara 'neutral', eller vad man ska kalla det.
Men för ungefär två dagar sedan slog det mig, tänkte just då skriva: "Förstår inte hur du kan acceptera att jag är så elak och behandlar dig som om du inte betydde någonting." Precis när jag tänkte det för mig själv så insåg jag.. vilken förbannat stor idiot man är! Först låter man sig bli behandlad illa - som säkert de flesta skulle tycka i detta fallet, men som inte jag tycker. I alla fall, sedan så gör man likadant själv, mot någon annan. Helt plötsligt förstod jag vad jag själv hade fått höra, förstod då inte längre hur jag accepterade det. Men fortfarande hade jag accepterat det om jag hade fått chansen till det. Så nu förstår jag varken det ena eller det andra och det gör mig galet irriterad! Här sitter man och klagar på hur dumma i huvudet alla är på sitt eget vis, så är man bland en av de största idioterna. Då slutar man klaga lite faktiskt, men bara lite..

Nu råkade jag helt plötsligt skriva och det jag inte skulle skriva om det jag inte tänkte skriva om. Borde kanske göra det lättare och göra en lista istället - "Saker som gör mig förbannad:". Innan jag böjade skriva detta så hade listan sett ut såhär:
1. Människor, för att dom är totalt körda i huvudet!

Nu ser den ut såhär istället:
1. Jag själv.
2. Människor, för att dom är precis som mig.

I could write a novel about how stupid you are,
just to piss you off.
But I wont have to,
because you're probobly already
pissed off by reading this.
Damn, I'm good..
.....or wait, I'm a freakin' legend!

2011-11-23 @ 18:18:13 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Frustrerande som tusan..

Seriöst.. varför kan det inte bara vara lätt att åka ifrån Sverige? Vill bort, blir bara arg när det ska bli grått, kallt och jävligt.. Men om jag nu tvunget ska vara kvar så kunde det ju vara lite lättare att vara här också.
Kan inte bo i ett hus där jag måste ta en massa mediciner för att slippa dö av allergi så länge till. Kommer inte kunna bo någon annan stans förrän jag får jobb, minimal chans att få ett jobb när jag inte har körkort. Och körkort kommer jag inte kunna ta förrän jag har ett jobb för de tvunget ska envisas med att det ska vara så satans dyrt! Kan heller inte flytta hem (eller var som nu är mitt hem?) än heller för då kommer det bara bli helt fel, katastrof i min hjärna och i mitt hjärta.. Vad är problemet med det? Bara undrar, och blir jävligt förbannad för den delen också.
Om jag nu inte ska tänka på detta så mår jag ju bra.. livet är bra, perfekt.. fast ändå inte gentligen eftersom att jag måste ju tydligen tänka på detta, annars kommer jag bli fattig och djuren kommer att döda mig.

Eller? Fattar ingenting...

2011-08-15 @ 17:36:51 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Våga ta risker era jävla nötter...

Jag undrar... undrar varför folk har så svårt att ta risker. Särskilt risker som man egentligen vill ta, för att det är det man känner för. Man vet att det kommer att få en att må bättre, kanske det kommer att skita sig i längden, men det är ju något man får ta i så fall. Är det värt att offra något om det finns något annat som kommer att göra en glad just nu? För att man inte vågar bli sårad.. Vill man verkligen stå på samma plats och trampa, inte må bra, utan att tänka "det funkar, detta är jag van vid, jag kommer inte bli ensam om jag är kvar här". Jag kan inte förstå hur folk kan vara så fega. Och det som stör mig mest är att man vet vad de egentligen vill. Det är så förbannat frustrerande att få stå ut med folk som inte vågar ta ett steg, för det påverkar ju en själv. Hade man inte vetat vad folk ville så hade det varit lättare att släppa det. Men att veta att det inte händer något i rätt riktning på grund av att folk är så förbannat fega så är det fan jobbigt. Önskar att jag kunde få folk att våga, det går väl ibland med små saker som inte rör en själv, men det verkar aldrig gå när man själv är inblandad. Ännu värre är att när dessa folk står och stampar så sårar de andra, de som finns i "det man är van vid", fast de inte tror det. De håller sig själva från att bli sårade, och det är inte ens säkert att de kommer bli det! Risken är större för att de faktiskt blir lyckligare. Eller över huvudtaget lyckliga, för att de kommer att märka att de faktiskt inte har varit lyckliga alls. Man mår ju dåligt över att skita i sina känslor, fatta det!

Hoppa för fan, det smäller inte. Inte så länge du landar på något mjukt, som du kommer att göra.. Snälla

2011-07-19 @ 13:47:12 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Antagligen någonting som ingen kan förstå, men ändå.

Jag vill skriva något bra, men kan inte få fram ett ord. Kanske för att jag är så säker på att ingen ska förstå, eller bara för att alla mina känslor för tillfället verkar vara bortblåsta? När jag tänker så vet jag inte vad det är jag tänker på, när jag pratar så vet jag inte hur jag egentligen känner om det jag säger. Säger en sak, funderar en stund på om det verkligen är så, då ångrar jag mig, en eller flera gånger. Dessutom säger jag saker som jag inte alls trodde att jag kände. Nu när jag väl tänker på detta så måste jag nästan ångra mig om mina känslor, kanske är de för många, och för olika? Kanske är man inte iskall och hård som en sten... Fast jo, det är jag nog ändå. Det är ju lika bra, vad känar det till att vika sig för allting? Ingenting har jag märkt, eftersom att alla gör det, tycker inte det verkar som en bra idé måste jag säga. Folk är underliga, gör saker svårare än de är, och genom det sårar de sig själv mer än vad de behöver. Det är så onödigt. Jag undrar varför folk vill visa sig svaga, till och med svagare än vad de är.. Överdriver sina känslor bara för att visa "här är jag", allting blir bara fel och snart vet de inte längre var de har sig själva, de kan inte tänka, de kan tro att de känner en sak fastän de känner en helt annan. De drunknar istället i andras känslor, de vill inte känna sina egna. De borde våga titta in i sig själva, våga leta efter vad som är sant. Även om det är jobbigt för stunden så är det alltid det bästa.. Man behöver inte bevisa för folk att man bryr sig så mycket om andra, det blir bara falskt, för så mycket bryr man sig inte. Man måste bry sig om sig själv, varför tycker alla att det är så fel? Även om att bry sig om sig själv för en stund innebär att man får vara ensam, man kommer att känna dig som den enda som finns i världen som inte är omtyckt. Men det är värt det, för sedan blir man så mycket klokare, få känslor som man aldrig känt, som man inte ens kommer att veta vad de betyder. Visa att ni bryr er om er själva istället för att tänka så mycket på andras problem, då blir det i alla fall rätt. Kanske är det också lättare då att känna något nytt, något nytt som är rätt, det du trodde var fel.. Det är rätt, önskar att alla kunde förstå det, men det kommer aldrig att bli så.

Jag bryr mig om andra, väldigt mycket. Men inte för mycket, det får aldrig bli för mycket. Det krossar, då är det du som brinner upp. Du tror att det bränner andra, men det är fel... så fel.

I belive forgiveness is the key to your unhappiness.

2011-06-26 @ 13:40:13 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Sometimes you've got to lie to yourself..

There is fiction in the space between you and me
But in the fiction of the space between
Sometimes a lie is the best thing..

2011-06-11 @ 23:32:19 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lycka <3 och panik..

Underbara Sarah är här nu :D bäst <3 Fest igår hos Louise, trevligt :) Fast fick spel på den villt störde killen som tvunget skulle sova i soffan med oss.. Varit i stan idag, får panik när man är fattig, vill bara ha allt! Så nu sitter vi bara och får spel på allt och alla tillsammans, fast det är rätt roligt när man är två om det :P
Känner mig helt dum i huvudet, måste strunta i allt man känner och bara leva, radera känslor nu, måste verkligen komma ihåg att uppatera raderingen så att man inte får massa känslor, lättare att leva utan, iskall. Dessutom är det roligare. Får ändå bara spel på allt som händer och allt folk gör. Varför är jag den enda i hela världen som är vettig? (enligt mig).. Vill bara flytta någon annan stans, typ Afrika, perfekt!

Plocka inte alla blommor du ser..

2011-06-05 @ 18:43:45 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Life is for living!

När ska folk inse att man faktiskt måste tänka på sig själv ibland? Folk säger att man ska göra det, men sedan när det väl kommer till kritan så är det helt plötsligt fel, man måste tänka på alla andras bästa före sig själv. NEJ, jag tror inte det va! Men då är man egoist och alldeles för självgod. Förstår inte, vad blev det av med att man måste älska sig själv innan man kan älska andra, osv? Ska man istället slösa bort sitt liv på att tycka synd om och ta hand om andra och vara rädd för att göra det man faktiskt vill? Jag säger inte att man inte ska respekt för andra och bry sig om andra, men för fan. Jag vill inte gå och må dåligt även om det får andra att må bra, då mår jag ju inte ens bra för att jag fått någon annan att må bra. Då känner jag ju ingenting, helt tomt. Låt mig trivas med mitt liv när jag väl känner att jag faktiskt kan göra det. Glädjs med mig istället för att titta snett och tycka att jag är en självgod idiot. De som tycker att det är fel att göra vad som är bäst för en själv är avundsjuka och det är faktiskt de som är egoistiska, på allvar. De kan inte vara glada för någon annan när de själv inte har det lika bra. Och hur trevlig är man då? Jag bara undrar..

Lev för fan! Lämna det förflutna bakom dig och lev i nuet istället.

Life is for living, so why must we wait?
We all need some loving, so why do we hate?

2011-05-18 @ 19:58:36 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Påsk och förvirrad.

Då har det varit påsklov en vecka, så jävla härligt! :D Har varit uppe i Dalarna hos mamma och mina systrar. Har haft så kul, träffat mina underbara vänner! Åkte hem i lördags, Sarah och Ninni följde med :) Helveete vad kung vi är ;)

Somewhere in between black and white .

Jävligt jobbigt att dras åt två olika håll.. Blir så förvirrad, vet inte om jag tänker på allt eller om jag tänker på inget, för jag kommer aldrig fram till något vettigt. Önskar att jag bara kunde fly från allt och att någon raderade alla mina minnen så att alla bekymmer bara försvann. Hur jag än vrider och vänder på allt så är det alltid någonting som måste gå åt helvete. Och då menar jag inte att något kommer bli lite sämre utan någonting kommer bli helt förstört. Om en dörr stängs öppnas en annan..? Ja, men jag vill ju gärna veta vilken dörr som öppnas, och om det verkligen är den som är det bästa alternativet. Dessutom, den dörren som stängs brukar oftast låsas också, så det finns ju ingen återvändo. Man kan inte gå tillbaka till det som var om man har lämnat det, det kommer alltid att vara annorlunda, eller försvinna i mörkret. Jag vill inte leva i en bubbla och aldrig titta ut. Men vad som finns utanför längtar jag till, jag hoppas att jag någon gång kommer våga att kliva ur. Eller, jag vet att jag kommer att göra det, men när? Antingen blir det för tidigt eller så kommer det redan att vara för sent. Och när det är för sent, vem orkar då för två?

2011-04-26 @ 16:58:30 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Komplicerat.

Konfliker, jag är inte rädd för att ta en konflikt och det går helt utmärkt att diskutera med mig. Det jag inte klarar av är att diskutera med folk som inte kan acceptera att man har olika åkiskter. Desdtuom behöver folk förstå att det inte behöver finnas ett rätt eller fel på allting. Ett annat problem är när det sker missförstånd eller liknande.. Så ska folk tvunget hålla på att tjata om det i flera dagar efter, kanske till och med flera veckor. Asså ärligt talat, vad är problemet med att förstå att inget som sägs kan förändra det som redan har hänt? Skit samma om vem det var som gjorde fel eller rätt, det spelar ingen roll! Det är inte så hemskt att göra fel att man alltud måste hitta den som gjorde "fel" eller vad man ska säga. Alla gör fel och missförstår ibland. Gjort är gjort, släpp det! Jag blir så arg på sådant. Så ska dom säga att "ja men du sa såhär och såhär...." och ska bli arg på mig om det är jag som har missförstått. Asså diskutera jätte gärna med mig, men inte om sådant som är helt ovisentligt. Om något problem som ändå inte går att lösa för det redan har hänt. Jag tar gärna på mig att det är jag som har gjort "fel", men försök inte dra upp det ännu mer och gör mig arg istället. Det är väl bara jävligt onödigt. När jag säger att ja det är jag som har gjort fel så släpp det för fan efter! Det är ju förbannat vad folk är dryga..

För övrigt så har det varit en jätte härligt helg! :) Varmt och skönt ute! Gått promenad med hundarna, grillat, spelat kubb, och spelat bingo. Och vi får ju för all del inte glömma - tittat på Big brother :P

2011-04-10 @ 23:36:24 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Längtar..

Drömmer mig bort och föreställer mig att det är sommar..Så skönt det ska bli att få vara ledig ett tag och bara njuta. Och över huvudtaget bara vara lycklig över att det för en gångs skull är sommar i vårat gråa jävla land!

2011-04-07 @ 21:48:11 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Bal...

Varför tycker helt plötsligt folk att det är tråkigt med bal? Själv tycker jag att det är roligt och något annorlunda. Sen tycker jag att det är lite tråkigt den "traditionella" balen ändras. Det är inte längre viktigt med en vacker lång klänning eller att man har en kavaljer. Utan att de flesta i stället har en "cocktailklänning" och tycker inte alls det är något viktigt med att ha en kavaljer som bjuder med en på balen. Det är ju lite av hela grejen med en bal, den ska vara klassisk och gammeldags. Men ja, man kan ju inte göra annat än att acceptera det.

Har hittat balklänningen jag vill ha! jag håller i med att ha en långklänning i alla fall :P Hoppas bara att den finns kvar..

2011-04-05 @ 20:57:34 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Studentklänning och skor beställda :D

Studentklänningen beställd nu, från Nelly. Får hoppas på att den sitter bra nu också :)

Beställde också dom här underbara skorna :D
Är lite orolig bara att de ska se klumpiga ut, så hoppas jag också att de passar..
Gillar egentligen inte att beställa skor och kläder från internet, då man inte kan prova.
Men se och andra sidan så är det oftast på internet man hittar det man vill ha. Typiskt..

Älskar känslan av att köpa nya kläder och skor! Synd att man inte kan göra det oftare.

2011-03-26 @ 17:30:50 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Var är alla?

Jag har alltid undrat varför människor är så förbaskat märkliga.. Blir konstigt undvikande när det är något som hänt som de inte tycker om, fast det egentligen inte är något konstigt med händelsen alls. Undrar om det är likadant överallt, eller om det bara är på de ställen som jag råkar hamna på, just för att störa mig.
Som att en flytt ska kunna förstöra allting, vänskap som varit stark. Helt plötsligt känner man inte varandra längre, vad är problemet med det? Sviker man alla då eller vad är det? Jag kan verkligen inte förstå hur folk tänker. Har försökt att tänka mig in i situationer själv som de hamnat i, men kan fortfarande inte förstå. Helt plötslig slutar de som skulle vara "bästa vänner" att överhuvudtaget säga hej. Till slut känner man inte varandra längre, det gör mig så knäckt och framför allt förvirrad.
Att gå från att ha vänner på alla håll till att knappt ha någon att kunna prata med är inte enkelt, och det borde inte få vara så. Men vad ska man göra, life's a bitch and then you die.
Jag undrar när jag ska ta tag i allting och faktiskt börja leva det liv jag faktiskt har. Jag är för trött, trött på allting och alla. Människor som inte kan tänka och folk som är allmänt för svåra att förstå sig på, är ingen idé för mig att ens titta åt. Men det verkar ibland som att jag själv är den enda människan jag skulle kunna prata med, jag antar att det är därför folk skriver istället. För det verkar ju inte finnas många vettiga människor som förstår sig på ens tankar, folk tar avstånd när man pratar om sådant som ingen annan vågar prata om och som faktiskt är viktigt.
Var finns dom människorna som jag inte hittar? Eller finns dom inte? Dom fanns en gång..

Glad I'm not like a human being...

2011-03-23 @ 23:09:16 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()